Ny blogg

Halli hallo! Jag har skaffat mig en ny blogg. Jag vet fortfarande inte vilken jag kommer använda, men jag tror att det kommer bli den andra. Har lixom lite mer chans att styra utseende och så på den. Kan ju göra precis vad jag vill av den eftersom att den ligger på ett webbhotell. Så just nu är det den jag använder. Funkar det inte så kommer jag nog tillbaka hit. Men känns lite tveksamt just nu.

blogg.robin-mattsson.se



Lördag 3/1 2009

Det här är första inlägget för 2009. Just nu så vet jag inte hur mycket jag faktiskt kommer använda bloggen framöver, men det märks väl. Ska inte skriva nått speciellt nu utan ville mest bara skriva årets första inlägg =)

Så gott nytt år på er!

Fredag 26/12 2008

Ja nu är julen så gott som över. Visst det är annandag jul idag, men det spelar ingen roll. Julen har aldrig riktigt tagit fart i år ändå, ingen jul känsla alls fanns det iår... Fast ändå fick jag känna på julstressen lite grann.

I måndags så jobbade jag på gymmet i uppsala och det var inte mycket mera med den dagen. Tisdag däremot var helt annorlunda. Fine åkte med mig in till uppsala för att vi skulle handla mat, nån julklapp och kläder som vi kunde ha på oss. Det var en sjuk dag därinne! För det första så var det folk överallt, och att parkera var inte det roligaste... Efter att vi äntligen kom iväg från mitt jobb (var två killar som var otroligt seeega!) så åkte vi till coop och köpte lite mat och sedan till biltema för att köpa lite juklappar. Sen bar det av till gränby för att få tag på det sista. Jaa för att inte dra ut på det här längre så kan jag ju säga så här. Vi åkte hemifrån mig kl. 8 på morgonen och vi var tillbaka hemma hos mig vid 19.00 på kvällen eller nått sånt. Där klippte jag mig så att jag skulle se bra ut till julafton och vi åt lite pizza. Men dagen var inte slut där utan vi åkte till Fine där det fortsatte med att fixa inför julen...

Julafton var det fullfart på också. Jag lämnade fine på jobbet vi 10 och åkte sedan hem för att duscha och göra mig iordning. Trodde sedan att jag skulle få nån timme att slappa på men det hände inte, utan det var direkt till hallsta igen för att äta jul lunch på august jans gården med pappa, jens och farmor och farfar. Det var jätte trevligt och det var god mat där! Sen hämtade jag Fine på jobbet när hon slutade, för hon och jag skulle fira våran första tillsammans iår =) Eftersom att hennes pappa jobbade så hade dom redan firat hos henne under morgonen när han var hemma så skulle vi vara med min familj iår. Hon och Irene fixade ihop en tårta som vi skulle ha med oss och den blev jätte cool med Irenes marsipan figurer! Julen firades hos min mormor iår, och vi var inte så många. Men det var jätte mysigt ändå med jätte god mat och jag var verkligen mätt efter det! På kvällen så åkte jag och Fine till kyrkan för att tända ljus för hennes farmor och min morfar. Jag har aldrig varit där sedan morfar dog, för det har helt enkelt kännts för jobbigt. Vi tände varsit ljus i minneslunden som var så himla vacker med all ljusen där. Men efter det så blev det jätte jobbigt, allt det som funnits inuti en kom ut efter det och vi stod där och grät båda två av saknad... Kändes ändå bra att vi kunde göra det här tillsammans, vi vet båda hur jobbigt det är. Vi var där bra länge med åkte sedan hem till Fine för att säga hej till hennes släkt som var där. Henka och lotta var där med Leanda och Lovina så det var full fart med 3 barn i huset. Något som verkligen gjorde oss två gladare, då kändes det ändå som jul när man såg på dom. Så den timmen där var den som var mest julig på hela dagen.

Var jätte kul att få fira jul med Fine, och jag tänker försöka åka med henne till kyrkan nästa jul igen och tända ljus. Känns som en tradition som vi två skulle kunna hålla igång i vårat liv tillsammans.. Sen att gå och lägga sig med henne på kvällen och höra att hon haft en jätte lyckad julafton kändes hur bra som helst. Denna första av många jular tillsammans

Tisdag 16 December 2008

Förra veckan flög inte precis förbi, den lunkade snarare framåt. Någonting hoppade lite snett i min rygg på måndagen när vi var och cyklade så jag missade tisdagens träningar pga det. Onsdag regnade bort och så nästan också torsdag men vi trotsade vädret (som dock svarade!) och cyklade. Haha... Jaaa inte var det kul inte! Innan vi kom till banan så regnade/snöade det lite lätt och det blåste knappt. När vi kom där emot så kom det mer snö och det blåste upp. Guilhems lilla paraply vart massakerat av vindarna och vi kunde inte köra random starter för voiceboxen var låst på normal pga kylan...! Men vi cyklade, dock inte mer än 30min och endast starter men vi cyklade... På kvällen där så gick vi ut och åt middag också. Den här gången var vi på en restaurang med utsikt över floden som går igenom Romans. Det var jätte fint med alla lampor och sånt och vi hade det jätte trevligt! Fredag åkte vi till tävlingen och därifrån gick dagarna väldigt fort. Känns som att från det att vi kom fram så tog det inte lång tid innan vi var hemma hos Guilhem igen och packade det sista för avresan dagen efter. Tävlingen gick sådär. Lördag var open (alla åkare över 17 år oavsett klass) och jag hamnade i ett rikigt svårt heat och åkte ut på en gång. Söndag så var det bara pang på utan någon träning på banan. Kör inte så bra när det är så, men det märktes på resultatet att jag kom igång mer och mer, 5-4-3. Så jag gick vidare till nästa omgång, 1/16 final. I den så hade jag en bra start, var med bra men hoppade inte in i första kurvan och sedan gick allting bara fel och det tog slut. Inte nöjd men gick iaf vidare från kvalet. Sen att anledningen till att jag inte gick vidare var att jag inte hoppade, det känns värst. Det är som vanligt, men vi får jobba på det till nästa gång. Hoppade inte för att det var trångt, och det har vi tränat jätte mycket på sen vi kom. Bara det att jag inte varit med pga min rygg.... Aja, nästa tävling så hoppas vi på bättre resultat!

Resan hem igår gick bra. Vi kom iväg i våran hyrbil runt kl. 7.15 på morgonen och vi hade gått om tid på oss. Vilket var tur för när vi kom fram så irrade vi bort oss en stund. Vi var tvugna att lämna bilen på den franska sidan av Geneves Flygplats och det är inte så himla lätt att hitta dit. Men tillslut så kom vi fram och trots att det tog lång tid att checka in bagaget så gick det bra. Kärringen i disken var inte bara seg utan korkad. Hon ville få mig att betala 35kg övervikt. Det var bara det att jag redan betalat för att ha en cykel med mig och det ger mig 30kg extra att ta med. Trots att jag sa det till henne så insisterade hon på att jag skulle betala! Men efter att ha upprepat samma sak ett par gånger så gick det bra. Sen var det inga problem alls på resan.

Igår så orkade jag inte göra så mycket efter att jag kom hem. Jag lagade maten och sedan körde jag Jens till handbollen och tog en dusch. Det var det jag gjorde innan jag somnade typ.

Imorse när jag vaknade så var det jätte mörkt och jag tänkte att klockan kanske inte var så mycket. Ha! Klockan var 8 och det var jätte mörkt ute.. Merde! Det hade man ju glömt bort, här är det inte ljust så länge nu och när det är mulet som idag så känns det som att det aldrig blir riktigt ljust... Aja, gick iaf upp då och gjorde frukost som jag åt i sängen. Sen har jag bara varit i hallsta för att ta lite blodprover. Min mamma har en teori om att min depression har något med min sköldkörtel att göra. Så vi får börja där och ser var som händer efter det!

Nu ligger jag mest och väntar på att tiden ska gå... För i eftermiddag så får jag träffa Fine igen <3 Saknar henne så mycket och äntligen får jag träffa henne. Väntar bara på att höra från henne så jag vet om jag ska hämta henne vid skolan eller komma direkt till Gimo. Kommer nog gå segt de här närmaste timmarna...

Söndag 7 december 2008

Nu är det snart över, det är så det känns. Det är bara idag kvar och sedan kommer nästa vecka bara flyga förbi! Idag kommer nog gå förbi rätt så fort också.

Igår blev en sån skön dag. Vi var iväg och cyklade på morgonen, men för min del blev det inte så mycket... Glömde min hjälm! Var lite tanksprid på morgonen så det var nog lika bra, annars fanns det nog en stor risk för en krasch. Men det släppte under förmiddagen. Dagen gick sedan riktigt fort. Jag sov 2h och blev väckt av Robin som kom för att jobba på en video till guilhem med mig. Vi höll på ett par timmar och sen på kvällen så var vi ut och åt mat. Det var jag Rickard, Enora, Guilhem och Elodie som åkte till en Pizzeria och hade en jätte trevlig kväll, men mååånga skratt. Sen som kronan på verket så pratade jag med Fine och vi planerade våran jul lite grann =) Är snart hemma hos dig igen älskling, saknar dig <3

Idag så kommer det inte hända så mycket, ska bara göra klart de sista på videon med Robin. Men det kommer att ta sin lilla tid det.

Imorrn så åker vi till Montelimar och cyklar och sedan tillbaka för att gymma så vi kommer inte vara hemma mycket imorrn. Vi åker vid 12.30 och kommer hem vid 20.00 nån gång. Tisdag har vi två långa cykel pass, onsdag också 2 pass och torsdag 1 pass. Sen ska vi ut och julhandla lite grann på eftermiddagen och även packa cyklarna till tävlingen. Fredag kommer spenderas helt och hållet till att packa och städa då vi åker tidigt måndag morgon och inte kommer hem fören sent söndag kväll från tävlingen. Helgen är så klart fullspäckad med tävlingen så det kommer få tiden att gå. Känns bra nu, den jobbigaste tiden är över och nu ser jag bara framåt mot tävlingen och min hem färd!


Fredag 5 December

Den här dagen har gått fort förbi och det är jag tacksam för. Annars hade det kunnat bli en jobbig dag för precis som de senaste dagarna har jag varit väldigt paranoid och tolkat saker fel. Vilket sätter igång en väldigt stor rädslans känsla i mig, vilket inte direkt gör saken bättre. Senast för en stund sen hade jag en typisk sådan stund... Hatar det, men nu när jag börjat träna igen så går dagarna fortare och jag har mycket mera att göra om dagarna. Vilket får mig att släppa allt dåliga åtmistone ett tag. Och genom att ha mer att göra så går dagarna fortfare, och det betyder att jag fortare får komma hem och vara med Fine. Det som jag sett fram emot sen jag kom hit, nu är det inte långt borta och jag vet att det kommer få mig att må bra. För så är det alltid, så länge jag får vara med henne så löser sig allt. Då spelar det ingen roll. Tror det är den känslan jag saknar mest just nu, den säkerheten att allt löser sig.

Ja nu har jag skrivit av mig lite iaf. Ska hoppa in i duschen nu och sen försöka sova. Hoppas på att det kommer gå bra att somna ikväll igen...

Torsdag 4 December 2008

Sen jag skrev senast så har hur jag mår sett ut som en berg och dal bana. Det går upp och ner hela tiden, men det finns en gemensam nämnare. Hur trött jag är... Ju tröttare jag är desto lättare är det att jag kommer på fel tankar och då är det svårt att ta sig ur det. Tyvärr så har det varit så inatt och därför kommer det att vara så större delen av dagen, för jag har inte sovit bra inatt... Måste ta alla chanser jag kan till att sova idag, för annars kommer det bli en lång och jobbig dag.

Det är så sjukt, för det spelar nästan ingen roll vad jag försöker intala mig.. Det går inte att ta sig ur när det gått för långt. De senaste dagarna har jag fått så mycket stöd från folk, och jag vill verkligen tacka för det! Det har hjälpt mig att ta mig framåt. Nu är det bara upp till mig själv att förstå att jag inte har något dåligt liv...

Jag har ju ett bra liv, väldigt bra faktiskt. Jag har inga problem hemma med min familj och jag får resa runt världen och cykla min BMX. Jag är förlovad med en underbar tjej som jag älskar, som älskar mig och aldrig kommer lämna mig. Vi har ett långt liv kvar att dela tillsammans. Jag har vänner som stöttar mig och finns där om jag behöver. Jag mår bra, jag kunde ju lika gärna vara förlamad och sitta i rullstol. Så jag ska skatta mig lycklig för det, för det kunde vara mycket värre!

Finns säkert dom som frågar sig hur man kan må såhär om nu allt är så bra? Tja, titta bara på vad jag fått reda på de senaste dagarna. Som jag sagt så är det när jag är trött som jag mår som sämst. Tänk då på att jag just nu inte får träna eller anstränga mig för mycket alls för att bli av med smärtan i min rygg. Kroppens sätt att skrika stoooopp och dra i handbromsen. Jag är så slutkörd... Men det är väl själv förvållat, har varit svårt sen jag slutade skolan. Ingenting blev riktigt som jag tänkt mig. För när jag tog studenten hade jag min plan klar, den föll dock i spillror nästan på en gång. Så stressen från att inte ha nått jobb, några pengar. Samt saknaden av Fine och andra små saker gjorde att det blev såhär. Bara det att jag inte velat inse det och det gått så långt att jag hamnat här.

Hur jag ska ta mig ur det här vet jag inte än. För det kommer att ta tid och det kommer bli många fler gånger som jag kommer må så dåligt som jag gjorde just i måndags. När jag kommer hem tänker jag försöka gå till någon klinik och prata med någon, för jag tror inte att jag kommer ta mig ut det här bara sådär. Även fast jag trivs här i Frankrike så behöver jag nu vara med min flickvän och ha min familj och kompisar där hemma nära. Det är 1½ vecka kvar här, och jag hoppas att jag kommer klara mig den tiden. Just nu hoppas jag i och för sig mest på att jag ska klara den här dagen utan att bryta ihop... Blir väl så man får göra, ta en dag i taget


Söndag 30/11 2008

Min depression är tillbaka, och den har slagit till hårt. Hela den här veckan har haft sina små motgångar och sakta men säkert har mitt psyke brutits ner igen. Så just nu är jag riktigt dålig.. Verkligen, verkligen dålig. Ingenting känns som vanligt, det är svårt att förklara. Men allting känns bara fel med mig och min omgivning just nu.

Allt började med att våran resa inte gick som väntat. Snöovädret ställde till det och vi missade vårat tåg för att vi landade för sent. Vi spenderade ett par timmar till att fixa våran transport till Romans och när vi väl kom fram så var vi döda och somna i stortsett på en gång. Jag sov men var helt död dagen efter ändå.

Tisdagen så tränade vi. På morgonen så gick vi till gymmet och det gick bra, men på kvällen sen så gick det verkligen inge bra att cykla. Det gick skit och då började det komma tillbka lite och på kvällen så somnade jag inte fören jätte sent och sov knappt den natten.

Onsdag samma sak. På morgonen gick det bra att träna men på eftermiddagen så gick det inge bra. Vi var ute och cyklade MTB i skogen och det var så himla jobbigt. Jag ville bara ge upp flera gånger och i vissa backar så kom tårarna för att jag var så trött. Jag fick ta en kortare väg tillbaka och trots att jag var så trött och sliten från resan så var jag irriterad över att jag inte klarade av det som de andra gjorde. Den natten sov jag inte heller. 

Torsdag fick vi ledigt på morgonen men jag lyckades inte sova den natten heller. På kvällen så kördes vi slut med intervaller redan innan träningen började. Så träningen då gick inte heller bra för att jag var helt slut. Dessutom så åkte jag ut först när vi körde en King of Start....

Fredag började kasst. Vaknade och när vi skulle packa in cyklarna i bilen för att åka till en annan bana och träna så hade jag fått punka på nått sätt. När vi cyklade så gick det skit bra dock! Jag njöt varje sekund av att vara på cykeln och det flöt på så bra. Sen sträckte jag ryggen riktigt illa under en övning och då var den dagen förstörd. Jag kunde inte stå upp rakt den första tiden efter jag gjort det och hade svårt att röra mig utan smärta... Så då gick ju självförtroendet ner ännu mera, "kommer jag vara skadad inför tävlingen i år igen så att jag inte kan cykla?". Det är något som jag tänkt väldigt mycket på... Jag försökte cykla på kvällen sen men det var helt lönlöst och jag mådde nu ännu sämre. Den natten sov jag knappt alls och låg vaken från 2-5 på morgonen...

Lördag var vi på gymmet och jag uppmärksammade Guilhem om hur jag mådde. Han pratade med mig och det kändes bra att han förstod och stöttar mig. Min rygg kändes så mycket bättre då så vi åkte till banan på eftermiddagen bara för att leka lite på banan. Men så klart så höll inte min rygg och jag fick spendera ännu en eftermiddag på sidan av banan....

Ända sen dess så har jag mått illa, konstant. Det är som en stor klump i magen som inte vill försvinna. Det vill inte försvinna och jag känner mig helt kraftlös och endast som en börda för folk. För Rickard som fixar all mat och så nu för att jag inte känner för det. För Guilhem som försöker allt han kan för att få mig på fötter igen när han borde fokusera mera på att hjälpa Rickard och de andra på träningarna enligt mig. För min mamma och pappa som betalar allt det här och sedan får jag knappt ut något av det i alla fall...

Men framför allt så känner jag mig som en börda för Fine. Som jag hela tiden ringer och beklagar mig till och ber om tröst. Aldrig bara för att prata och njuta av att prata med henne. Även om det är tanken så slutar det alltid med att jag säger hur dåligt jag mår och sedan handlar det bara om det. Jag vet inte hur länge till hon kommer orka med det här och det skrämmer mig så mycket. Det här kommer pressa bort henne för att det bara handla om mig, mig , mig och hur jag mår... Jag är så himla rädd att jag ska fösa bort henne att allt bara blir fel och jag känner att allt jag säger och gör är fel. Jag drömmer saker, varje natt som inte är sanna men som får mina tankar att löpa amok. Då behöver jag hela tiden få konfirmation på att det jag känner är fel. Och när det kan vara mer än en gång på dag så är det klart att man tröttnar. Hon kommer tröttna på mig snart... Allt är skit, jag klarar ingenting just nu!!

Jag bara drar mig bort i från alla och även från mig själv. Jag orkar inte göra någonting, hade det inte varit för Guilhem så hade jag legat i sängen hela dagen idag och haft ångest attacker och gråtit som jag gjort hela morgonen idag. Det som jag bara känner för att göra just nu. Mmm, jag har ångest just nu och jag vill bara fly ifrån mig själv. Jag vill inte må såhär!! Jag mår konstant dåligt och jag vet inte vad jag ska ta vägen. Hade jag varit hemma hade det varit självklart, jag hade åkt till Fine. Det hade nog hjälpt mig förstunden. Men nu har jag ingenstans att ta vägen, ingen fristad för här handlar det bara om cykling och träning. Saker som jag normalt sett älskar att hålla på med och som håller mig på bra humör. Min andra fristad. Men just nu, när min rygg gör konstant ont så kan jag inte göra det. Jag kan inte fly från smärtan nånstans för jag kan inte avlasta ryggen. Jag vill inte vara kvar just nu, för här kan jag inte få den hjälpen jag behöver.

Usch... Varför känner jag såhär..? Hjälp mig!! Jag behöver hjälp innan jag förstör mig själv och de nära och kära som jag älskar!


Måndag 14/11 2008

De senaste dagarna har gått fort. Jag har varit på bio i Uppsala där vi såg Twilight. Tyckte om den och kan helt klart rekomendera den! Det blev sedan en natt i Gimo med Fine och vi åkte sedan hem tilsammans på fredags förmiddagen. Sen har jag mest spenderat tid med Fine under helgen, har passat på innan vi inte kommer ses på 3 veckor nu medans jag är i Frankrike... En helg med matlagning hos mig, snökrig och även en tur ned i diket ... Vi sladdade av vägen och fastnade där när vi skulle åka en mindre väg till hallsta. Vi ringde mormor som kom till undsättning. Fine satte sig sedan i golfen och i mormors lilla VW Polo och på nått sätt så fick vi upp bilen. Bra sammarbetat av oss där =) Kommer verkligen sakna henne nu, men har ju verkligen något att se fram emot när jag kommer hem!

Resan till frankrike idag gick ju allt annat än smidigt tack vare vädret. Snöandet gjorde det jätte svårt att komma till arlanda och väl där så vart planet försenat med 2h. Det gjorde att vi missade vårat tåg och ställde till allting. Efter 3h på flygplatsen där vi letat hyrbil så tröttnade vi tillslut och tog en bil bara. Vi hade nog kunnat hittat billigare men vi orkade inte hålla på längre! Men tillslut så kom vi iväg och resan till Romans gick riktigt bra. Nu så ligger vi i våran lägenhet hos Guilhem och vilar. Väntar bara på att han ska komma hem så att vi kan säga hej till han och sedan sova! Har varit i farten sen 5.30 imorse och inte ätit speciellt mycket heller så behöver min sömn..

Onsdag 19/11

Just nu så är jag på centralskolan där jag jobbar idag. Jag vikarierar för Mike som är sjuk och jag har en massa dö tid om man säger så. Dagen består av 3 lektioner och helt sanslöst långa raster där jag inte vet vad jag ska göra..! Suck... Men jag får ju in lite pengar så jag ska väl inte gnälla.

När jag kommer hem så ska jag ta tag lite mera i min packning för min frankrike resa. Jag åker på måndag och skullel vilja få undan så mycket som möjligt så att jag bara kan göra vad jag vill de närmaste dagarna

Måndag 17/11 2008

Två nätter nu har jag sovit bra så jag antar att det går åt rätt håll med mig. Men jag har fortfarande en bit kvar, senast imorse så bröt jag ihop över en dröm jag hade... Det är konstigt hur skört psyket kan bli. Visst så tycker ju inte jag att det var så konstigt just nu att jag reagerade som jag gjorde, men jag tror att andra kanske inte skulle hålla med... Aja, jag mår så här nu och lär göra det ett tag till, det är inget som bara försvinner. Men jag har stöd från mina nära och kära i det här så det känns åtminstone bra!

Fredag 14/11 2008

Jag har aldrig riktigt brytit ihop mentalt förut, aldrig som jag gjorde i tisdags kväll. Jag vet inte vad som hände men en massa små saker som byggts upp bara bröt sig fram till ytan och jag var ett vrak av tårar och dumma tankar om mig själv. Det kändes verkligen inte som att jag klarade någonting och att jag skulle förlora allt. BMX:en skulle ju aldrig funka som tänkt för att träningen inte gått bra på sistone, att jag skulle förlora Fine osv, osv.. Det var hemskt och jag bara låg där i sängen, ihop krupen och gråtandes. Jag ringde Fine och pratade med henne, och hon sa åt mig att komma till henne. Så efter att ha fixat bil så åkte jag dit och det föll t.o.m några tårar i bilen.. När jag kom fram så kramade hon om mig och vi låg och pratade. Hon tröstade och tog hand om mig, hon förstod mig verkligen för hon har själv varit i samma sits. Hon fanns där för mig när det verkligen behövdes och jag kan inte be om mera, hon är helt underbar, min älskade fästmö <3 Jag spenderade natten där, och åkte inte hem fören på torsdagen efter att jag släppt av henne vid skolan.

Sen jag kommit hem har det mest handlat om att inte tänka för mycket. Det gör att allting blir fel i mitt huvud och jag vrider och vänder på saker och ting på ett väldigt dåligt sätt vilket får mig att må dåligt. Att hålla sig sysselsatt. Jag var och spelade dart igår och det fick 2h att flyga förbi. Idag har det varit svårare dock och det har märkts på hur jag mår. Att sova är inte lätt och jag har haft svårt med det. Jag räknar inte med att sova mycket inatt heller, för då kan det iaf inte bli sämre. För somnar gör jag så småning om, det handlar bara om att göra det och sedan sova så länge det går. Vaknar jag så är det inte så troligt att jag somnar om så fort.

Jag måste ta tag i allting snart, jag kan inte må såhär. Jag tror dock att mitt träningsläger som jag åker på om 1½ vecka kommer att göra mycket för mig. Dock så betyder det att jag inte kommer få träffa Fine på 3 veckor.. Men hon väntar på mig, när jag kommer hem och det känns bra. Det är verkligen så att jag har hittat rätt, hon är så underbar min fästmö, Josefine Björkvall Wiik <3

Måndag 10 november

Senaste veckan har jag spenderat ett par dagar i Gimo med Fine stackarn som varit sjuk... Jag åkte dit på tisdagen och vi åkte tillsammans hem på torsdagen igen, hon skulle ändå inte klara av att gå i skolan på fredagen.. Jag hoppas att jag underlättade lite för henne iaf genom att vara där och hjälpa till. Onsdag var vi på bio inne i Uppsala och även på fredagen med trisse. Lördag var vi och firade Lovina hennes kusin som fyllde 3. Annars har vi bara tagit det lugnt och försökt få hennes förkylning att gå över.  Det var dock jätte kul att få spendera all den här tiden med henne, bara vi två. En liten glims av hur det kommer bli senare sen när vi får möjligheten att flytta hemifrån själva, ser fram emot det!

I tisdags innan jag åkte till fine var jag inne i Uppsala och lyssnade på Paolo Roberto som hade ett föredrag. Det var kul att lyssna på honom och den timmen han pratade bara flög förbi. Helt klart något som jag tycker fler ska göra om ni får chansen!

Idag har jag legat däckad hela dagen. Har varit trött men främst haft problem med magen... Kanske nått som jag fått av fine, vem vet. Men jag är glad om det stannar så här i såna fall. Vill inte bli så dålig som hon var, usch.. Men det märks väl de närmaste dagarna

Fredag 31 oktober 2008

Sista oktober idag, inte för att jag vet varför jah nämnde det... I brist på annat antar jag. Den här dagen har sakta gått förbi. Vädret har varit riktigt kasst idag! Så jag har knappt satt foten utanför dörren. Har tränat här hemma och pillat med lite andra saker. Har äntligen fått in en egen sattelit box på rummet. Vi har haft den bra länge nu men äntligen så har vi fixat parabolen så att jag kunde koppla in den så det roade jag mig med en stund idag. Annars har jag tittat på Top Gear och jobbat på min nya hemsida. Börjar verkligen göra framsteg på den nu!

Annars så har det varit jätte skönt att ha Fine hemma den här veckan. Kändes jätte bra at kunna spendera så mycket tid med henne. Har inte kunnat göra det på jätte länge nu känns det som... Bara den känslan att vakna upp i sängen brevid henne kan göra hela dagen för mig. Ser redan fram emot onsdag då vi ses igen.

Nu ska jag lägga mig och försöka varva ner lite så att jag kanske kan få sova nästan hela natten iaf. Skulle verkligen behövas, har inte haft en natt utan att vakna på flera veckor...

Söndag 26/10 2008

Är så seg nu. Igår natt så sov varken jag eller fine nå bra, inatt fick i alla fall hon sova skönt. Jag sov själv helt okej, men inte alls länge nog. Vi var och hämtade Jens i Norrtälje inatt och jag hade helt klart kunnat sova innan 10 igår. Jag vaknade ett par gånger och låg vaken en stund inatt. Men inte allt för länge, speciellt inte om man jämför med vad jag behövt stå ut med på sistone.

Nu när vi ändå är inne på min dåliga sömn. Doktorn som jag träffade i torsdags var rätt så säker på att min hjärtrusning som jag hade i veckan beror på trötthet. Att min kropp helt enkelt var för trött och det var kroppens sätt att säga ifrån. Hon tog en massa vanliga tester, blodtryck, EKG osv... Men alla provsvar va tipp top och EKG:t visade ingenting. Så det var ju bra. Så jag har fått i uppgift att köra lite avslappningsövningar för att lära kroppen att slappna av mer igen. Har inte gjort något på den fronten ännu men lär väl få ta tag i det snart...

Idag så har jag haft min första arbetsdag på gymmet i Uppsala. Det var ingen hitt för det var ingen där och det var jäkligt kallt. Jag satt där i 3h och försökte hitta saker att göra på datorn. Gick väl sådär men tiden gick i alla fall och jag fick åka hem.

Nu ligger jag och kollar på Top Gear för att få tiden att gå, har inte mycket annat att göra...



Robin Mattsson

Min profilbild

Robin